Måste bara berätta om de söta små barnen (8-åringar) som jag och Kathrin förjäves försökte lära att orientera.. Det första man möts av är en liten kille som springer fram och säger: "Kan jag få en kram?" och ler samtidigt lite gulligt. Men innan jag hinner svara så börjar de andra barnen skrika: "Men Eddie! Han är ju kär i alla! Han har frågat chans på alla tjejer, OCH lärarna! ..och mattanten!" Hahahah *gapskratt*

Och sen blev det ju till och med lite pinsamt.. höhö.
Jag försöker få alla barnen att stå i en ring och lyssna när jag förklarar, men det är en som står lite utanför och jag frågar vad hon heter.. "Andreas" är det nån som säger, men puckad som man är så hör jag istället Andrea, eftersom jag tycker att det ser ut som en tjej med långt, blont hår.. Sen kommer jag inte ihåg riktigt vad jag säger men barnen börjar iaf fnissa och påpekar att det faktiskt är en kille! :O
Stackarn, han var typ redan lite halvt mobbad och utanför, och så kommer jag där och kallar honom för tjej som grädde på moset.. PINSAMT, jag skäms!